Samsyn:SKÖN: Skillnad mellan sidversioner

I normalspråket är ett ''kvalitetsarbete'' ett gott, förstklassigt, omsorgsfullt och med yrkesskicklighet utfört arbete.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska Akademiens Ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademien}}</ref> Inom högre utbildning och forskning betecknar begreppet istället det arbete som bedrivs för att ''säkra'' att verksamheten håller högsta möjliga kvalitet. Begreppet ''kvalitetssäkring'' används därför ofta synonymt med ''kvalitetsarbete''. Båda begreppen syftar på de processer som går ut på att skapa och följa rutiner för att hålla högsta möjliga kvalitet i sin verksamhet. Svenska lärosäten har ett krav på sig att arbeta systematiskt och öppet med detta, både med hänsyn till den offentliga redovisningsskyldigheten och för att skapa legitimitet för svensk högre utbildning, nationellt och internationellt:  <blockquote>'''Högskolelag (1992:1434)'''

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för lärosätenas arbete med att säkra kvaliteten i det egna arbetet rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015).''

"Lärosätena har en fastställd och allmänt tillgänglig beskrivning av lärosätets eget ''kvalitetssystem''  (policy,  program  eller  motsvarande).  Där  beskrivs  ansvars-  och  rollfördelning inom organisationen i kvalitetsarbetet liksom principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen." (SUHF 2019)

* ''Forskningens utveckling och förnyelse''. Lärosätena arbetar systematiskt med att skapa former och utrymme för forskning-ens/ forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse.

* ''God forskningssed''. Lärosätena har ett systematiskt arbete för att främja god forskningssed, förebygga oredlighet i forskning och hantera överträdelser.

* ''Samverkan''. Lärosätena har ett systematiskt arbete för och följer upp sina insatser när det gäller att samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätena sprids och kommer till nytta.

* ''Rekrytering, karriärvägar och karriärstöd''. Lärosätena  säkerställer  att  rättssäkra  och  transparenta  processer  för  rekrytering  och  befordran  understödjer  forskningens  utveckling  och  förnyelse.  Medarbetare  ges tillgång till kompetensutveckling och karriärstöd. Lika villkor och jämställdhet är självklara och integrerade utgångspunkter.

* ''Stödverksamhet och forskningsinfrastruktur''. Lärosätena arbetar för att forskningen har ändamålsenligt stöd samt har processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer.

* ''Samband mellan forskning och utbildning''. Lärosätena  arbetar  för  att  det  ska  finnas  ett  nära  samband  mellan  forskning  och  utbildning i en ändamålsenlig lärandemiljö." (SUHF 2019)

"Politiska mål, såsom att främja hållbar utveckling, jämställdhet eller internationalisering, är i hög grad integrerade och prioriterade i lärosätens verksamhet men bör icke desto mindre följas upp i annan ordning, som är skild från själva ''kvalitetssystemet''." (SUHF 2019)

Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar [[Kvalitet|kvaliteten]] på de objekt som ska kvalitetssäkras. Med kvalitetssäkring menas i grund och botten att organisationen jobbar mot förhandsdefinierade kvalitetsmål, parametrar och egenskaper som bedöms hålla en god [[kvalitet]].

I underlaget för UKÄ:s granskning av kvalitetsarbetet ingår en så kallad självvärdering där lärosätena ska "beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och följer upp bedömningsgrunderna för de olika aspekterna och perspektiven" i UKÄ:s bedömningsmodell.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning|hämtdatum=|år=2015|utgivare=UKÄ|sid=31|url=https://www.uka.se/download/18.67f90ad11593fd0dd2d902ad/1487841858629/rapport-2016-09-30-nationellt-system-kvalitetssakring-hogre-utbildning.pdf}}</ref> Fokus ska vara på resultatet.   

Med uppföljning avses vanligen en återkommande kvantitativ kontroll där ett utfall jämförs med tidigare prestationer eller uppsatta mål. Exempel: bibliometriska mått och antagnings- och genomströmningssiffror i ett lärosätes årsredovisning. På ett liknande sätt gör Statistiska centralbyrån (SCB) regelbundna uppföljningar på nationell nivå av examinerade personers etablering på arbetsmarknaden.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/analyser-och-statistik-om-befolkningens-utbildning/|titel=Analyser och statistik om befolkningens utbildning|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref>

Utvärdering är en process med både kvantitativa och kvalitativa inslag som går ut på att summera resultat och komma fram till ett sammanfattande omdöme eller värdering av en verksamhet. Ett exempel är de kursutvärderingar som efter avslutad kurs görs av utbildningsanordnare och då man tittar på både examinationsstatistik, lärarens erfarenheter och studenternas kursvärderingar. På samma sätt har Högskoleverkets och UKÄ:s forsknings- och utbildningsutvärderingar handlat om att bedöma forskning och utbildning inom ett huvudområde med hjälp av både externa utlåtanden, intervjuer och statistik över antalet anställda, erhållna forskningsmedel, antal publikationer etc. En utvärdering handlar alltså om att jämföra utfall och väga samman många olika värderingar.     

Begreppen utvärdering och värdering används ibland synonymt, men det finns en betydelsemässig skillnad. Utvärdering är en efterhandsbedömning som görs enligt en fastställd metodik, ofta med ambitionen att uppnå största möjliga objektivitet för att kunna jämföra resultat. Värdering handlar om att bedöma hur viktigt eller värdefullt något är för en specifik individ, verksamhet eller gemenskap vid en viss tidpunkt.     

*ESG - ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG)<ref>{{Webbref|url=Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG)|titel=Standards nd Guidelines for Quality Assurance in Higher Education|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=ENQA|sid=}}</ref>