Deltagarbaserad forskning: Skillnad mellan sidversioner

ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 3: Rad 3:


==Tillämpning==
==Tillämpning==
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén och relevensen i forskningen, främst genom att   ökar sannolikheten att forskningen blir framgångsrik och att forskningen kommer till nytta i samhället. Ett centralt tema är att kunskapsutvecklingen sker i samspelet mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén och relevensen i forskningen, främst genom att ökar sannolikheten att forskningen att forskningen kommer till nytta i samhället. Detta fokus på nytta delar det med andra forskningsnära Ett centralt tema är att kunskapsutvecklingen sker i samspelet mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>


Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskare direkt med sociala rörelser.
Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskare direkt med sociala rörelser.