Deltagarbaserad forskning: Skillnad mellan sidversioner

ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 3: Rad 3:


==Tillämpning==
==Tillämpning==
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Deltagarna kan vara enskilda individer eller organisationer.Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet.  Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén,  relevensen och användbarheten av forskningsresultaten<ref>Ibid</ref>. Ett fokus på nytta och användbarhet delar deltagarbaserad forskning med andra deltagarnära metoder så som [[följeforskning]] och lärande utvärdering som även kan ha som syfte att stärka en extern parts [[mottagarkompetens]]. Ett centralt tema vid deltagarbasera forskning är att kunskapsutvecklingen sker i [[samverkan]] mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett mer förankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Deltagarna kan vara enskilda individer eller organisationer.Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet.  Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén,  relevensen och användbarheten av forskningsresultaten<ref>Ibid</ref>. Ett fokus på nytta och användbarhet delar deltagarbaserad forskning med andra deltagarnära metoder så som [[följeforskning]] och lärande eller [[löpande utvärdering]] som även kan ha som syfte att stärka en extern parts [[mottagarkompetens]]. Ett centralt tema vid deltagarbasera forskning är att kunskapsutvecklingen sker i [[samverkan]] mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett mer förankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>


Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet.   
Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet.