emailconfirmed, Administratörer
374
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Forskningsinfrastruktur: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
m
ingen redigeringssammanfattning
(Skapade sidan med ''''Forskningsinfrastruktur''' avser vetenskapliga faciliteter och resurser så som utrustning, instrument, apparatur, experimentanläggningar, laboratorier, forskningsfartyg,...') |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Behoven gällande forskningsinfrastruktur ser olika ut inom olika forskningsområden. Inom natur- och teknikvetenskap kan det tillexempel röra sig om storskaliga forskningsanläggningar så som biobanker, teleskop och partikelacceleratorer. Inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin kan den istället handla om forskningsinfrastruktur i form av databaser, arkiv och samlingar. | Behoven gällande forskningsinfrastruktur ser olika ut inom olika forskningsområden. Inom natur- och teknikvetenskap kan det tillexempel röra sig om storskaliga forskningsanläggningar så som biobanker, teleskop och partikelacceleratorer. Inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin kan den istället handla om forskningsinfrastruktur i form av databaser, arkiv och samlingar. | ||
Forskningsinfrastrukturella satsningar och Sveriges medlemskap i internationella forskningsinfrastrukturer uppfattas bidra till att överbygga och sammanföra olika forskningsmiljöer, träna och kompetensutveckla Svenska forskare, samt främja innovation, teknikutveckling och kunskapsdelning i Sverige så väl som internationellt.<ref>[https://ec.europa.eu/research/infrastructures/?pg=about European Commission, About Research Infrastructures]</ref> | Forskningsinfrastrukturella satsningar och Sveriges medlemskap i internationella forskningsinfrastrukturer uppfattas bidra till att överbygga och sammanföra olika forskningsmiljöer, träna och kompetensutveckla Svenska forskare, samt främja innovation, teknikutveckling och kunskapsdelning i Sverige så väl som internationellt.<ref>[https://ec.europa.eu/research/infrastructures/?pg=about European Commission, About Research Infrastructures]</ref><ref>[https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Regeringens proposition 2016/17:50: Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]</ref><ref>[https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2015-06-05-vetenskapsradets-guide-till-infrastrukturen-2014.html Vetenskapsrådet, Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2014]</ref> | ||
===Vetenskapsrådets uppdrag kring forskningssamverkan === | |||
=== Vetenskapsrådets uppdrag kring forskningssamverkan === | |||
I Sverige är det Vetenskapsrådet som har det huvudsakliga statliga uppdraget att finansiera nationell forskningsinfrastruktur så väl som Sveriges deltagande och medlemskap i internationell forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådets styrelse utser även Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) som har till uppdrag att stödja uppbyggnaden forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Samtidigt har enskilda lärosäten egen lokal infrastruktur och sedan 2009 ett eget ansvar för att utveckla metoder och tekniker som kan användas i större forskningsinfrastrukturella sammanhang. | I Sverige är det Vetenskapsrådet som har det huvudsakliga statliga uppdraget att finansiera nationell forskningsinfrastruktur så väl som Sveriges deltagande och medlemskap i internationell forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådets styrelse utser även Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) som har till uppdrag att stödja uppbyggnaden forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Samtidigt har enskilda lärosäten egen lokal infrastruktur och sedan 2009 ett eget ansvar för att utveckla metoder och tekniker som kan användas i större forskningsinfrastrukturella sammanhang. | ||
Läs mer om Vetenskapsrådets stöd till forskningsinfrastrukturer på Vetenskapsrådets hemsida [http://www.vr.se www.vr.se] | |||
För en aktuell översikt över de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet ger driftbidrag till vänligen se | |||
För en aktuell översikt över de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet ger driftbidrag till vänligen se | |||
=== Andra finansiärer === | |||
Som komplement till vetenskapsrådets finansiering av forskningsinfrastruktur finns det även stiftelser och fonder som finansierar satsningar inom specifika områden, t.ex.: | Som komplement till vetenskapsrådets finansiering av forskningsinfrastruktur finns det även stiftelser och fonder som finansierar satsningar inom specifika områden, t.ex.: | ||
* Riksbankens jubileumsfond (RJ) – som finansierar satsningar som syftar till att möjliggöra och främja forskning inom samhällsvetenskap och humaniora<ref>[https://www.rj.se/ Riksbankens jubileumsfond]</ref> | |||
* Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) – som finansierar programmet Research Infrastructure Fellows. Programmet riktar sig till nyckelpersoner för att driva nationell forskningsinfrastruktur inom teknik, medicin och naturvetenskap<ref>[https://strategiska.se/ Stiftelsen för strategisk forskning]</ref> | |||
=== Svenska forskares tillgång till internationella forskningsinfrastrukturer === | |||
Svenska forskares tillgång till internationella forskningsinfrastrukturer | |||
Svenska forskare kan i konkurrens med andra forskare ansöka om att få tillgång till de flesta forskningsanläggningar i västvärlden oberoende av medlemskap i infrastrukturen. Sådan tillgång möjliggörs genom och styrs av respektive anläggnings ”open access policy”, vilket innebär att forskningsanläggningen är öppen för externa forskare en begränsad del av anläggningens drifttid, oftast mindre än 10 procent. | Svenska forskare kan i konkurrens med andra forskare ansöka om att få tillgång till de flesta forskningsanläggningar i västvärlden oberoende av medlemskap i infrastrukturen. Sådan tillgång möjliggörs genom och styrs av respektive anläggnings ”open access policy”, vilket innebär att forskningsanläggningen är öppen för externa forskare en begränsad del av anläggningens drifttid, oftast mindre än 10 procent. | ||
| Rad 176: | Rad 152: | ||
F- Propp | F- Propp | ||
<references /> | |||