emailconfirmed, Administratörer
374
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Forskningsinfrastruktur: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
m
ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Forskningsinfrastruktur''' avser vetenskapliga faciliteter och resurser så som utrustning, instrument, apparatur, experimentanläggningar, laboratorier, forskningsfartyg, | '''Forskningsinfrastruktur''' avser vetenskapliga faciliteter och resurser så som utrustning, instrument, apparatur, experimentanläggningar, laboratorier, forskningsfartyg, kunskapssamlingar, databaser, mjukvaruresurser och tjänster, inklusive tillhörande personell kompetens. | ||
==Tillämpning == | ==Tillämpning == | ||
Avancerad forskning förutsätter ofta att enskilda forskare och forskargrupper har tillgång till lämplig forskningsinfrastruktur för att genomföra experiment, datainsamling och analys. Forskningsinfrastrukturer av dessa slag, i synnerhet inom natur- och teknikvetenskap, är många gånger så pass avancerade, kostsamma och omfattande att en enskild part, tex. ett enskilt lärosäte eller land, | Avancerad forskning förutsätter ofta att enskilda forskare och forskargrupper har tillgång till lämplig forskningsinfrastruktur för att genomföra experiment, datainsamling och analys. Forskningsinfrastrukturer av dessa slag, i synnerhet inom natur- och teknikvetenskap, är många gånger så pass avancerade, kostsamma och omfattande att en enskild part, tex. ett enskilt lärosäte eller land, inte självständigt kan införskaffa och driva dem. Genom att flera parter går samman och delar på finansieringen kan även mycket kostsamma forskningsinfrastrukturer möjliggöras. | ||
Behoven gällande forskningsinfrastruktur ser olika ut inom olika forskningsområden. Inom natur- och teknikvetenskap kan det tillexempel röra sig om storskaliga forskningsanläggningar så som biobanker, teleskop och partikelacceleratorer. Inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin kan den istället handla om forskningsinfrastruktur i form av databaser, arkiv och samlingar. | Behoven gällande forskningsinfrastruktur ser olika ut inom olika forskningsområden. Inom natur- och teknikvetenskap kan det tillexempel röra sig om storskaliga forskningsanläggningar så som biobanker, teleskop och partikelacceleratorer. Inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin kan den istället handla om forskningsinfrastruktur i form av databaser, arkiv och samlingar. | ||
Forskningsinfrastrukturella satsningar och Sveriges medlemskap i internationella forskningsinfrastrukturer uppfattas bidra till att överbygga och sammanföra olika forskningsmiljöer, träna och kompetensutveckla Svenska forskare, samt främja innovation, | Forskningsinfrastrukturella satsningar och Sveriges medlemskap i internationella forskningsinfrastrukturer uppfattas bidra till att överbygga och sammanföra olika forskningsmiljöer, träna och kompetensutveckla Svenska forskare, samt främja innovation, teknikutveckling och kunskapsdelning i Sverige så väl som internationellt.<ref>[https://ec.europa.eu/research/infrastructures/?pg=about European Commission, About Research Infrastructures]</ref><ref>[https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Regeringens proposition 2016/17:50: Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]</ref><ref>[https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2015-06-05-vetenskapsradets-guide-till-infrastrukturen-2014.html Vetenskapsrådet, Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2014]</ref> | ||
===Vetenskapsrådets uppdrag kring forskningssamverkan === | ===Vetenskapsrådets uppdrag kring forskningssamverkan === | ||
I Sverige är det Vetenskapsrådet som har det huvudsakliga statliga uppdraget att finansiera nationell forskningsinfrastruktur så väl som Sveriges deltagande och medlemskap i internationell forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådets styrelse utser även Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) som har till uppdrag att stödja uppbyggnaden forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Samtidigt har enskilda lärosäten egen lokal infrastruktur och sedan 2009 ett eget ansvar för att | I Sverige är det Vetenskapsrådet som har det huvudsakliga statliga uppdraget att finansiera nationell forskningsinfrastruktur så väl som Sveriges deltagande och medlemskap i internationell forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådets styrelse utser även Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) som har till uppdrag att stödja uppbyggnaden forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Samtidigt har enskilda lärosäten egen lokal infrastruktur och sedan 2009 ett eget ansvar för att utveckla metoder och tekniker som kan användas i större forskningsinfrastrukturella sammanhang. | ||
Läs mer om Vetenskapsrådets stöd till forskningsinfrastrukturer på Vetenskapsrådets hemsida [http://www.vr.se www.vr.se] | Läs mer om Vetenskapsrådets stöd till forskningsinfrastrukturer på Vetenskapsrådets hemsida [http://www.vr.se www.vr.se] | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
För en aktuell översikt över de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet ger driftbidrag till vänligen se [https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/forskningsinfrastruktur/lista-over-forskningsinfrastruktur.html Vetenskapsrådets hemsida, "Hitta forskningsinfrastruktur vi finansierar"]. | För en aktuell översikt över de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet ger driftbidrag till vänligen se [https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/forskningsinfrastruktur/lista-over-forskningsinfrastruktur.html Vetenskapsrådets hemsida, "Hitta forskningsinfrastruktur vi finansierar"]. | ||
=== Andra finansiärer === | ===Andra finansiärer === | ||
Som komplement till vetenskapsrådets finansiering av forskningsinfrastruktur finns det även stiftelser och fonder som finansierar satsningar inom specifika områden, t.ex.: | Som komplement till vetenskapsrådets finansiering av forskningsinfrastruktur finns det även stiftelser och fonder som finansierar satsningar inom specifika områden, t.ex.: | ||
* Riksbankens jubileumsfond (RJ) – som finansierar satsningar som syftar till att möjliggöra och främja forskning inom samhällsvetenskap och humaniora<ref>[https://www.rj.se/ Riksbankens jubileumsfond]</ref> | * Riksbankens jubileumsfond (RJ) – som finansierar satsningar som syftar till att möjliggöra och främja forskning inom samhällsvetenskap och humaniora<ref>[https://www.rj.se/ Riksbankens jubileumsfond]</ref> | ||
* Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) – som finansierar programmet Research Infrastructure Fellows. Programmet riktar sig till nyckelpersoner för att driva nationell forskningsinfrastruktur inom teknik, medicin och naturvetenskap<ref>[https://strategiska.se/ Stiftelsen för strategisk forskning]</ref> | * Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) – som finansierar programmet Research Infrastructure Fellows. Programmet riktar sig till nyckelpersoner för att driva nationell forskningsinfrastruktur inom teknik, medicin och naturvetenskap<ref>[https://strategiska.se/ Stiftelsen för strategisk forskning]</ref> | ||
| Rad 27: | Rad 27: | ||
Läs mer om Vetenskapsrådets arbete med att säkra tillgången till internationell forskningsinfrastruktur för svenska forskare på [http://www.vr.se Vetenskapsrådets hemsida]. | Läs mer om Vetenskapsrådets arbete med att säkra tillgången till internationell forskningsinfrastruktur för svenska forskare på [http://www.vr.se Vetenskapsrådets hemsida]. | ||
== Motsvarande engelsk benämning/översättning == | ==Motsvarande engelsk benämning/översättning == | ||
Research infrastructure | Research infrastructure | ||
| Rad 33: | Rad 33: | ||
<references /> | <references /> | ||
== Externa länkar == | ==Externa länkar == | ||
Exempel på internationell forskningsinfrastruktur där Sverige deltar | Exempel på internationell forskningsinfrastruktur där Sverige deltar | ||
* European Spallation Source (ESS) (https://europeanspallationsource.se/) | * European Spallation Source (ESS) (https://europeanspallationsource.se/) | ||