Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samverkansskicklighet: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 4: Rad 4:
Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen <ref name=":0">SFS 1992:1434 ''Högskolelagen'', kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"  <ref name=":0" />.
Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen <ref name=":0">SFS 1992:1434 ''Högskolelagen'', kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"  <ref name=":0" />.


I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref>Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref>  betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan genom ekonomiska incitament.  Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätenas framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.
I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref>Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref>  betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament.  Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.


I det lärosätesöverskridande projektet KLOSS (Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan) konstateras det att: ''”Det finns ett rådande behov av mer strukturerad kunskap om samverkan, dess meritvärde för individen samt dess strategiska betydelse för lärosätens ledning”''. Vidare ''”Att kontinuerligt utveckla den enskildes förutsättningar att odla värdefulla kontakter med externa intressenter, blir därför en central uppgift för lärosäten med strategisk samverkan som ambition” ''samt''”…att det för lärare och forskare kan vara karriärsfrämjande att dokumentera och synliggöra samverkansskicklighet utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet”''. Slutligen ''”Om samverkan är en strategisk fråga för lärosätet, bör detta synas i styrdokument som rör anställning- och befordransfrågor”'' (alla fyra citaten från delprojektets slutrapport i KLOSS, ”Belöningssystem på individnivå och meritvärde för samverkan”, 2015).
Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör Samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. Medarbetare bör därmed vid t ex rekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.


För bedömning av samverkansskicklighet bör medarbetare därmed vid t ex rekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, verifiera sin kompetens och erfarenhet med t ex dokumentation och/eller personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse, vilket t. ex. speglas av resonemangen i boken ”Samverkansskicklighet” (Bjursell m fl 2016). I boken konstateras bl. a.:
I projektet KLOSS, ('''K'''unskapsutbyte och '''l'''ärande '''o'''m '''s'''trategisk '''s'''amverkan) som var ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan nio svenska lärosäten i syfte att utveckla strategisk samverkan, ringades begreppet in som en kvalitetsaspekt på både individnivå och organisatorisk nivå)<ref>Bjursell, C., Dobers, P., Ramsten, A-K (2015'') Meritvärde av samverkan''</ref>. I projektet framkom att utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet är förmåga till samverkan något som kan kan främja karriären och att samverkan bidrar till kvalitet i utbildning och forskning på universitet och högskolor. Viss skillnad i tillämpning av begreppet samverkansskicklighet finns dock.  


-       ''Olika typer av samverkansaktiviteter ger upphov till ett nätverk av sammankopplade effekter och de är svåra att urskilja från varandra.''
Till viss del måste samverkansskicklighet vara ett begrepp som varje enskilt lärosäte definierar utifrån grundläggande ställningstaganden och grundsyn på samverkan. Definitionen, som bör förankras i lärosätets styrdokumentation bör innehålla prestation och förmåga på individnivå samt sättas i relation till organisationen. Vad som är relevanta kategorier för bedömning av samverkansskicklighet varierar mellan lärosäten beroende på lärosätets verksamhet och styrkeområden. Till exempel är yrkesskicklighet


-       ''Det tar lång tid att bygga samverkansrelationer och lång tid innan effekter utkristalliseras.''
Ett resultat av delprojektet är att det för lärare och forskare kan vara karriärsfrämjande att dokumentera och synliggöra samverkansskicklighet utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Ett annat resultat är att det för rekryteringsgrupper är en stor hjälp att efterfråga och få överblick över sökandes olika kompetenser och förmågor gällande samverkan. Intervjustudien visar att samverkan bidrar till ökad kvalitet i forskning och utbildning lärosätet. Samtidigt visar dokumentstudien att det finns ett behov av att fördjupa och utveckla förståelsen för vad samverkan kan bidra med i forskning och utbildning och därmed behov av att revidera strategiska styrdokument.
 
-       ''Värderingen av samverkan beror den bedömande aktörens perspektiv och intressen och detta kan skilja sig åt mellan olika samverkanspartner i samma projekt.'' 


== Engelsk översättning ==
== Engelsk översättning ==
emailconfirmed, Administratörer
439

redigeringar

Navigeringsmeny