emailconfirmed, Administratörer
374
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Akademiska värden: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
m
→Tillämpningsproblematik och hot mot de akademiska värdena
| Rad 25: | Rad 25: | ||
I Sverige visar studier att forskare och universitetslärare ibland upplever att den akademiska friheten i praktiken begränsas av bristen på tid avsatt för forskning inom ramen för forskarens anställning samt av alltför omfattande andel administration och undervisning. För att kunna forska är därför forskaren beroende av statliga och privata finansiärer. Samtidigt är utlysta offentliga forskningsmedel är ofta riktade och ger prioritet åt vissa forskningsområden och teoretiska perspektiv varför den akademiska friheten riskerar att åsidosättas. Privata finansiärer, oftast företag, förmedlar också forskningsmedel. Det fria kunskapssökandet risker i dessa fall att åsidosättas då företagen i första hand kan befaras prioritera vinstintresse framför akademisk frihet.<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm], s 19.</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/9387267 Bennich-Björkman, Li (2004), Överlever den akademiska friheten? : en intervjustudie av svenska forskares villkor i universitetens brytningstid, Stockholm]</ref> | I Sverige visar studier att forskare och universitetslärare ibland upplever att den akademiska friheten i praktiken begränsas av bristen på tid avsatt för forskning inom ramen för forskarens anställning samt av alltför omfattande andel administration och undervisning. För att kunna forska är därför forskaren beroende av statliga och privata finansiärer. Samtidigt är utlysta offentliga forskningsmedel är ofta riktade och ger prioritet åt vissa forskningsområden och teoretiska perspektiv varför den akademiska friheten riskerar att åsidosättas. Privata finansiärer, oftast företag, förmedlar också forskningsmedel. Det fria kunskapssökandet risker i dessa fall att åsidosättas då företagen i första hand kan befaras prioritera vinstintresse framför akademisk frihet.<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm], s 19.</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/9387267 Bennich-Björkman, Li (2004), Överlever den akademiska friheten? : en intervjustudie av svenska forskares villkor i universitetens brytningstid, Stockholm]</ref> | ||
Den akademiska friheten kan också utmanas när forskare samverkar med myndigheter, företag och idéburna organisationer. Tidigare studier visar att forskare vid samverkan kan uppleva kulturkrockar mellan akademin och den externa samverkanspartnern i frågor som rör öppenhet, medbestämmande och kollegial förankring. | Den akademiska friheten kan också utmanas när forskare samverkar med myndigheter, företag och idéburna organisationer. Tidigare studier visar att forskare vid samverkan kan uppleva kulturkrockar mellan akademin och den externa samverkanspartnern i frågor som rör öppenhet, medbestämmande och kollegial förankring.<ref>[http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan], s 93</ref> | ||
== Referenser == | == Referenser == | ||
<references /> | <references /> | ||
[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]] | |||
[[Kategori:Begrepp]] | |||