emailconfirmed, Administratörer
439
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Påverkansarbete: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Påverkansarbete inom akademien
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
Lunds Universitet lyfter fram ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för samverkansprojektet Swelife, som är ett strategiskt samverkansprogram som koordineras på Lunds Universitet. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap( ''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan: Swelife och bedriver även påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU <ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>. | Lunds Universitet lyfter fram ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för samverkansprojektet Swelife, som är ett strategiskt samverkansprogram som koordineras på Lunds Universitet. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap( ''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan: Swelife och bedriver även påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU <ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>. | ||
Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning <ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref> | Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning <ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>. | ||
=== Påverkansarbete och lobbyism === | |||
Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte. | |||
Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor. | |||
Ibland beskrivs skillnaden som att påverkansarbete, till skillnad från lobbying, riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat <ref>SoU (2000:1) ''En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet''. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/</ref>. Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det <ref>Strömbäck, J. (2015) ''Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade'' http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798</ref> | |||
Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda <ref>Rothstein, B. (2018) ''Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik'' Dialogos, Stockholm </ref> | |||
<references /> | |||