Kluster: Skillnad mellan sidversioner

I likhet med [[Helix|helixformationerna]] kommer klusterbegreppet från idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Begreppet används idag framför allt i företagsstrategiska sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera och utveckla lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Genom att identifiera s.k. klusterinitiativ har man med varierande framgång försökt utveckla organiserade, tillväxtfokuserade [[Helix|helixformation]]<nowiki/>er där akademi, näringsliv och offentlig sektor m.fl. aktörer samverkar.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Till klusterteorin hör också specifika önskemål på det man kallar forsknings- och utvecklinspolitiken (FoU), bl.a. att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att fokus ska ligga på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref>  

 

 

Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt, och den stora tvistefrågan har varit huruvida ett klustersystem i första hand ska definieras genom branschtillhörigheten eller genom sin regionala tillhörighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Varningar har i dessa sammanhang utfärdats för att klusterpolitiken skulle vara direkt skadlig för samhällspolitiken.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy