Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samverkansskicklighet: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 6: Rad 6:
I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref>Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref>  betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament.  Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.
I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref>Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref>  betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament.  Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.


Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. Medarbetare bör därmed vid t ex rekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.
Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.


I projektet KLOSS, ('''K'''unskapsutbyte och '''l'''ärande '''o'''m '''s'''trategisk '''s'''amverkan) som var ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan nio svenska lärosäten i syfte att utveckla strategisk samverkan, ringades begreppet in som en kvalitetsaspekt på både individnivå och organisatorisk nivå)<ref>Bjursell, C., Dobers, P., Ramsten, A-K (2015'') Meritvärde av samverkan - projektrapport delprojekt 1B inom KLOSS''. Tillgänglig:https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601802!/KLOSS_delprojektrapport_1B.pdf</ref>.  I projektet framkom att utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet är förmåga till samverkan något som kan kan främja karriären och att samverkan bidrar till kvalitet i utbildning och forskning på universitet och högskolor. Viss skillnad i tillämpning av begreppet samverkansskicklighet finns dock
=== Ett exempel: samverkansskicklighet i projekt om samverkan ===
 
I projektet KLOSS, ('''K'''unskapsutbyte och '''l'''ärande '''o'''m '''s'''trategisk '''s'''amverkan) som var ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan nio svenska lärosäten i syfte att utveckla strategisk samverkan, ringades samverkansskicklighet in som en kvalitetsaspekt på både individnivå och organisatorisk nivå)<ref>Bjursell, C., Dobers, P., Ramsten, A-K (2015'') Meritvärde av samverkan - projektrapport delprojekt 1B inom KLOSS''. Tillgänglig:https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601802!/KLOSS_delprojektrapport_1B.pdf</ref>.  I projektet framkom att utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet är förmåga till samverkan något som kan kan främja karriären och att samverkan bidrar till kvalitet i utbildning och forskning på universitet och högskolor. Viss skillnad i tillämpning av begreppet samverkansskicklighet finns dock.   
Till viss del måste samverkansskicklighet vara ett begrepp som varje enskilt lärosäte definierar utifrån grundläggande ställningstaganden och grundsyn på samverkan. Definitionen, som bör förankras i lärosätets styrdokumentation bör innehålla prestation och förmåga på individnivå samt sättas i relation till organisationen. Vad som är relevanta kategorier för bedömning av samverkansskicklighet varierar mellan lärosäten beroende på lärosätets verksamhet och styrkeområden. Till exempel är yrkesskicklighet en etablerad merit inom vissa områden medan det inom andra områden inte är relevant.   


Följande är exempel på samverkansskicklighet, och kan vara vara samverkan mellan lärosäten, med myndigheter, näringsliv, industri, samhälle, med organisationer på nationell och internationell nivå med mera.       
Följande är exempel på samverkansskicklighet, och kan vara vara samverkan mellan lärosäten, med myndigheter, näringsliv, industri, samhälle, med organisationer på nationell och internationell nivå med mera.       
Rad 44: Rad 43:
|}
|}


=== Komplex bedömning ===
== Komplex bedömning ==
I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. Samverkan kan se ut på många olika sätt varför bedömningen, som ligger till grund för storlek på basanslag, ///(källa) riskeras att få en icke enhetlig tillämpning på olika lärosäten. Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar hördes från flera olika häll när forskningspropositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft presenterades. Bland annat kritiserades kriteriernas oklarhet i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som mäts ( till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Tillika diskuterades problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning  <ref>SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan</ref>.
I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. Samverkan kan se ut på många olika sätt varför bedömningen, som ligger till grund för storlek på basanslag''', ///källa behövs här///''' riskerar att få en icke enhetlig tillämpning på olika lärosäten. Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar hördes från flera olika häll när forskningspropositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft presenterades. Bland annat kritiserades kriteriernas oklarhet i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som mäts ( till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Tillika diskuterades problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning  <ref>SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan</ref>.
== Engelsk översättning ==
== Engelsk översättning ==
Collaborative skills
Collaborative skills
emailconfirmed, Administratörer
439

redigeringar

Navigeringsmeny