emailconfirmed, Administratörer
439
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkansskicklighet: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Samverkansskicklighet (visa wikitext)
Versionen från 25 september 2018 kl. 13.53
, 25 september 2018→Ett exempel: samverkansskicklighet i projekt om samverkan
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen <ref name=":0">SFS 1992:1434 ''Högskolelagen'', kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta" <ref name=":0" />. | Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen <ref name=":0">SFS 1992:1434 ''Högskolelagen'', kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta" <ref name=":0" />. | ||
I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref>Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref> betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer. | I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref name=":1">Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref> betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer. | ||
Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten. | Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten. | ||
| Rad 43: | Rad 43: | ||
|} | |} | ||
== | == Lärosätens samverkansskicklighet - en komplex bedömning == | ||
I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. Vinnova har tagit fram en modell för bedömning av samverkan där bedömningen föreslås ligga till grund för | I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. I forskningspropositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar framgår att fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning ska utgå från de nuvarande kvalitetsindikatorerna, liksom tidigare, samt samverkan<ref name=":1" />. Samverkan ska värderas tydligare i resurstilldelningen. Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur denna bedömning av samverkan ska ske, där bedömningen föreslås ligga till grund för storlek på basanslagstilldelning<ref>{{Tidskriftsref|författare=Universitetsläraren|rubrik=Vem bestämmer villkoren för samverkan|url=https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27|år=2017|tidskrift=Universitetsläraren}}</ref>. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att få en icke enhetlig tillämpning. Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar hördes från flera olika håll redan när forskningspropositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft presenterades. Bland annat kritiserades kriteriernas oklarhet i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som mäts (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Tillika diskuterades problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning <ref>SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan</ref>. | ||
I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen, ökar också behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. Vinnova har tagit fram en modell för bedömning av samverkan där bedömningen föreslås ligga till grund för storleken på tilldelning av basanslag <ref>{{Webbref|url=https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27|titel=Universitetsläraren|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vem bestämmer villkoren för samverkan?}}</ref>. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att få en icke enhetlig tillämpning. Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar kom från flera olika håll redan när forskningspropositionen [https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/ Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft] presenterades. Bland annat kritiserades kriteriernas oklarhet i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som mäts (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Tillika diskuterades problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning <ref>SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan</ref>. | |||
I propositionen Vinnovas modell planeras vara | |||
Regeringens planer är att ett <mark>ny</mark>tt resursfördelningssystem <mark>ska</mark> vara på plats 2021 och till dess <mark>ska</mark> Vinnovas modell användas och utvecklas. | |||
== Engelsk översättning == | == Engelsk översättning == | ||
Collaborative skills | Collaborative skills | ||