emailconfirmed, Administratörer
439
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Forskningsinfrastruktur: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Svenska forskares tillgång till internationella forskningsinfrastrukturer
(→Tillämpning: korr) |
|||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
==Tillämpning == | ==Tillämpning == | ||
Avancerad forskning förutsätter ofta att enskilda forskare och forskargrupper har tillgång till lämplig forskningsinfrastruktur för att genomföra experiment, datainsamling och analys. Forskningsinfrastrukturer av dessa slag, i synnerhet inom natur- och teknikvetenskap, är många gånger så pass avancerade, kostsamma och omfattande att en enskild part, | Avancerad forskning förutsätter ofta att enskilda forskare och forskargrupper har tillgång till lämplig forskningsinfrastruktur för att genomföra experiment, datainsamling och analys. Forskningsinfrastrukturer av dessa slag, i synnerhet inom natur- och teknikvetenskap, är många gånger så pass avancerade, kostsamma och omfattande att en enskild part, till exempel ett enskilt lärosäte eller land, inte självständigt kan införskaffa och driva dem. Genom att flera parter går samman och delar på finansieringen kan även mycket kostsamma forskningsinfrastrukturer möjliggöras. | ||
Behoven gällande forskningsinfrastruktur ser olika ut inom olika forskningsområden. Inom natur- och teknikvetenskap kan det till exempel röra sig om storskaliga forskningsanläggningar så som biobanker, teleskop och partikelacceleratorer. Inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin kan den istället handla om forskningsinfrastruktur i form av databaser, arkiv och samlingar. | Behoven gällande forskningsinfrastruktur ser olika ut inom olika forskningsområden. Inom natur- och teknikvetenskap kan det till exempel röra sig om storskaliga forskningsanläggningar så som biobanker, teleskop och partikelacceleratorer. Inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin kan den istället handla om forskningsinfrastruktur i form av databaser, arkiv och samlingar. | ||
| Rad 23: | Rad 23: | ||
Svenska forskare kan i konkurrens med andra forskare ansöka om att få tillgång till de flesta forskningsanläggningar i västvärlden oberoende av medlemskap i infrastrukturen. Sådan tillgång möjliggörs genom och styrs av respektive anläggnings ”open access policy”, vilket innebär att forskningsanläggningen är öppen för externa forskare en begränsad del av anläggningens drifttid, oftast mindre än 10 procent. | Svenska forskare kan i konkurrens med andra forskare ansöka om att få tillgång till de flesta forskningsanläggningar i västvärlden oberoende av medlemskap i infrastrukturen. Sådan tillgång möjliggörs genom och styrs av respektive anläggnings ”open access policy”, vilket innebär att forskningsanläggningen är öppen för externa forskare en begränsad del av anläggningens drifttid, oftast mindre än 10 procent. | ||
Ytterligare tid och tillgång kan möjliggöras vid ett antal forskningsanläggningar genom att Vetenskapsrådet, i egenskap av representant för Sverige, har tecknat ett avtal med anläggningarna i fråga som säkrar mer forskningstid för svenska forskare. I vissa fall | Ytterligare tid och tillgång kan möjliggöras vid ett antal forskningsanläggningar genom att Vetenskapsrådet, i egenskap av representant för Sverige, har tecknat ett avtal med anläggningarna i fråga som säkrar mer forskningstid för svenska forskare. I vissa fall avtalas även forskningstid för doktorander och post-doc forskare. | ||
Läs mer om Vetenskapsrådets arbete med att säkra tillgången till internationell forskningsinfrastruktur för svenska forskare på [http://www.vr.se Vetenskapsrådets hemsida]. | Läs mer om Vetenskapsrådets arbete med att säkra tillgången till internationell forskningsinfrastruktur för svenska forskare på [http://www.vr.se Vetenskapsrådets hemsida]. | ||