emailconfirmed
1 479
redigeringar
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
(→Tillämpningar: tagit bort upprepn) |
(→Tillämpningar: styckeindelning) |
||
Rad 4: | Rad 4: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
Klusterbegreppet hänger samman med idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]] och används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Genom att samverka med regionala kluster har olika lärosäten tillsammans med lokala branscher med varierande framgång utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade [[Helix|helixformation]]<nowiki/>er där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin ställer också krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och den stora tvistefrågan är om ett klustersystem i första hand ska definieras genom branschtillhörigheten eller genom sin regionala tillhörighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Inom forskningen har man också varnat för att klusterpolitiken skulle kunna vara direkt skadlig ur ett samhällspolitiskt perspektiv.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy | Klusterbegreppet hänger samman med idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]] och används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Genom att samverka med regionala kluster har olika lärosäten tillsammans med lokala branscher med varierande framgång utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade [[Helix|helixformation]]<nowiki/>er där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> | ||
Klusterteorin ställer också krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> | |||
Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och den stora tvistefrågan är om ett klustersystem i första hand ska definieras genom branschtillhörigheten eller genom sin regionala tillhörighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Inom forskningen har man också varnat för att klusterpolitiken skulle kunna vara direkt skadlig ur ett samhällspolitiskt perspektiv.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy | |||
panacea?|hämtdatum=|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35}}</ref> | panacea?|hämtdatum=|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35}}</ref> | ||