emailconfirmed, Administratörer
374
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
In-kind finansiering: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
m
ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Om finansiären tillåter en egeninsats i form av till exempel arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning, kan dessa räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. | Om finansiären tillåter en egeninsats i form av till exempel arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning, kan dessa räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. | ||
1. Uppdragsforskning är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. | 1. [[Uppdragsforskning]] är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. | ||
2. Samverkansforskning är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.<ref>{{Webbref|url=http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20för%20immaterialrättslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf|titel=Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Sveriges universitet och högskoleförbund|sid=}}</ref> | 2. [[Samverkansforskning]] är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.<ref>{{Webbref|url=http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20för%20immaterialrättslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf|titel=Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Sveriges universitet och högskoleförbund|sid=}}</ref> | ||
Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.<ref>Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. s.[https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24028/Rapport_MUSamverkan2.pdf?sequence=2&isAllowed=y 52]</ref> För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf|titel=Guide till Vinnovas villkor om stöd- berättigande kostnader|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. | Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.<ref>Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. s.[https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24028/Rapport_MUSamverkan2.pdf?sequence=2&isAllowed=y 52]</ref> För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf|titel=Guide till Vinnovas villkor om stöd- berättigande kostnader|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. | ||