emailconfirmed, Administratörer
439
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Immateriella rättigheter: Skillnad mellan sidversioner
redigerat definitionen
(redigerat definitionen) |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Med immateriella rättigheter avses rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning | Med immateriella rättigheter avses rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning. Grundprincipen på universitet och högskolor är att forskare och forskargrupper äger äger de intellektuella rättigheterna till forskningsresultat. Intellektuella tillgångar som immateriella rättigheter skyddar är till exempel uppfinningar, innovationer, design, modeller, bilder, metoder med mera. | ||
==Tillämpning== | ==Tillämpning== | ||
Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/|titel=Kommerskollegium|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera. | Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/|titel=Kommerskollegium|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera. | ||
något som ibland kallas för den "intellektuella äganderätten". | |||
Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar|hämtdatum=20190320|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref> | Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar|hämtdatum=20190320|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref> | ||