Akademiska värden: Skillnad mellan sidversioner

Svenska universitets och högskolors verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Verksamheten är också underställd Sveriges grundlagar. Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 86-98</ref>

'''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434) , kap 1, § 6]</ref>. Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning. Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund. Den akademiska friheten inbegriper även studenternas rätt att fritt söka kunskap<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm]</ref>.