Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Civilsamhälle: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 7: Rad 7:
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis  som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis  som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>


Begreppet kan idéhistoriskt  kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten, men synen på sektorn varierar. Medans liberala partier mer betonar denna sektors vikt som en motvikt elelr i opposition till staten, så ser vänsterpartier mer på den som en arena för kollektiv politisk  mobilisering och socialisering i samklang med staten<ref>ibid.</ref>. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell där forlkrörelsen med stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref>. Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar dock beroende på land och tid och kan ytterst spåras till olka synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>.     
Begreppet kan idéhistoriskt  kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten, men synen på sektorn varierar. Medans liberala partier mer betonar denna sektors roll som en motvikt eller i opposition till staten, så ser vänsterpartier mer på den som en arena för kollektiv politisk  mobilisering och socialisering i samklang med staten<ref>ibid.</ref>. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell där forlkrörelsen med stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref>. Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar dock beroende på land och tid och kan ytterst spåras till olka synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckniong en orientering mot marknaden, som en leverentör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom provata sfären, vilket gör at dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer, eller som uttyck för och källa till [[social innovation]].     


<br />
<br />

Navigeringsmeny