Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Innovationssystem: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
(→‎Indelning av innovationssystem: redigerat en källa)
Rad 3: Rad 3:
==Tillämpning==
==Tillämpning==


Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll  - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K.,  D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.     
Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll  - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K.,  D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.     


Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar uppstår när det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte, det vill säga nyttiggörande och att kunna ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref> <ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>     
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar uppstår när det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte, det vill säga nyttiggörande och att kunna ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref> <ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>     
Rad 19: Rad 19:
==Indelning av innovationssystem==
==Indelning av innovationssystem==


Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Vinnova Analys VA (2007:06), Vinnova.|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Behovsmotiverade forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram}}</ref>. Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.
Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.


Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit  starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University,  Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer  har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />   
Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit  starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University,  Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer  har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />   
emailconfirmed, Administratörer
439

redigeringar

Navigeringsmeny