emailconfirmed, Administratörer
439
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Innovationssystem: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Tillämpning
(flyttat upp tidigare sista stycket) |
|||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga. | Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga. | ||
=== Stöd för innovation och innovationssystem === | |||
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref> | Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref> | ||
Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande. | Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande. | ||
===Innovationssystem - | ===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer=== | ||
På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper: | På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper: | ||
| Rad 21: | Rad 21: | ||
*den stödjande strukturen (offentlig sektor). | *den stödjande strukturen (offentlig sektor). | ||
Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande. | Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}} | ||
<br /> | |||
==Indelning av innovationssystem== | ==Indelning av innovationssystem== | ||