emailconfirmed
1 479
redigeringar
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
Rad 1: | Rad 1: | ||
Ordet '''relevans''' används | Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|år=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning är det en relativ term som definieras och tolkas på olika sätt i olika länder och av olika intressenter. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Rad 8: | Rad 8: | ||
2) '''anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'') | 2) '''anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'') | ||
3) '''aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report|år=2018|utgivare=Publications Office of the European Union}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Godonoga|förnamn=Ana|titel=State of Higher Education 2015-16|år=|utgivare=OECD Higher Education Programme|kapitel=Enhancing relevance in higher education}}</ref> | 3) '''aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report|år=2018|utgivare=Publications Office of the European Union}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Godonoga|förnamn=Ana|titel=State of Higher Education 2015-16|år=|utgivare=OECD Higher Education Programme|kapitel=Enhancing relevance in higher education}}</ref> | ||
I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till | I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet. | ||
De politiska instrument som används för att öka utbildningars relevans kan delas upp i fyra kategorier: | |||
* Reglering | |||
* Finansiering | |||
* Organisation | |||
* Information | |||
De flesta åtgärder är kopplade till ''anställningsbarhet''; i vissa länder förekommer över huvud taget inga åtgärder för att främja utbildning för ''aktivt medborgarskap''. | |||
Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna faktiskt befordrar relevans inom utbildning är liten. Det görs sällan någon uppföljning, effekterna är svåra att mäta och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som ändå har gjorts visar att: | |||
a) Arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut. | |||
b) Riktad finansiering kan motivera kvinnliga studenter att välja naturvetenskapliga utbildningar. | |||
c) Att erbjuda anställda möjlighet till universitetsstudier på deltid har en positiv effekt på deras anställningsbarhet. | |||
d) Åtgärder för kompetensutveckling ("excellence education"?) och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.<ref name=":0" /> | |||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> |