|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Social innovation: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationssystemet]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. | På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationssystemet|innovationssystem]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. | ||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
Versionen från 19 september 2019 kl. 14.10
Social innovation kan ses som är en benämning på innovationer som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på samhällets utmaningar. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig innovation är omdiskuterat och olika definitier och perspepktiv på begreppet finns.
Tillämpning
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin, och kommit att omfatta företeele. Begreppet är mångfascetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter, tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer[1]. Olika synsätt finns på ordet social: medans somliga fokuserar på socialt värdeskapande, dvs värden som skapar värden för ett visst socialt sammanhang eller kontext, så fokuserar andra mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer[2]. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än ensilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra. Tidigare analoga begrepp är begrepp så som social förändring och utveckling och närliggande begrepp är socialt entreprenörskap och socialt företagande. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.[3] Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.[4] EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift This is European Social innovation[5]. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.
Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.[6] Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring".[7] En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.[4]
På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på innovationssystem och nyttiggörande av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en deltagarbaserad forskning där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.
Externa länkar
Mötesplats Social Innovation - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet
Exempel på samtida sociala innovationer
HSB Living Lab. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett Living Lab, ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.[8] HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.
Idéburet offentligt partnerskap, IOP. Organisationen Forum – idéburna organisationer med social inriktning har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.[9]
Källförteckning
- ↑ Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY AND RESEARCH. A Guide for Researchers
- ↑ Ibid.
- ↑ ”Näringsdepartementet”. Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/. Läst 22 november 2018.
- ↑ 4,0 4,1 Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T. (2008). ”Rediscovering social innovation.”. Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43. (https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf).
- ↑ ”EU-kommissionen”. This is European Social Innovation. http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042. Läst 24 september 2018.
- ↑ ”Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.”. The Adecco Group. https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf. Läst 26 augusti 2019.
- ↑ Hulgård, Lars (2017). ”Folkhemmet 2.0”. 100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige. Mötesplats Social innovation
- ↑ ”HSB Living Lab”. https://www.hsb.se/hsblivinglab/. Läst 2 september 2019.
- ↑ ”Idéburet offentligt partnerskap”. Forum – idéburna organisationer med social inriktning. https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/. Läst 3 september 2019.