|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkansformer: Skillnad mellan sidversioner
Peno7460 (diskussion | bidrag) |
Peno7460 (diskussion | bidrag) m (Åtgärdat åtgärdsbehov) |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 14: | Rad 14: | ||
**Samverkan kring forskarutbildning | **Samverkan kring forskarutbildning | ||
*Utbildningssamverkan | *Utbildningssamverkan | ||
**[[Uppdragsutbildning]] och [[fortbildning]] | **[[Uppdragsutbildning]] och [[Kompetensutveckling|fortbildning]] | ||
**Behovsanpassning av utbildning | **Behovsanpassning av utbildning | ||
**Praktik och [[fallstudier]] i samverkan | **Praktik och [[Fallstudie|fallstudier]] i samverkan | ||
**Samverkan i undervisning och [[handledning]] | **Samverkan i undervisning och [[handledning]] | ||
*Övrig utåtriktad samverkan | *Övrig utåtriktad samverkan | ||
**[[Nätverk|Nätverkande]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]] | **[[Nätverk|Nätverkande]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]] | ||
**Formellt deltagande i | **Formellt deltagande i samhällsutveckling | ||
**Deltagande i publika event och [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning | **Deltagande i publika event och [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning | ||
**Konsultverksamhet | **Konsultverksamhet | ||
Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna identifierat ett antal typeffekter: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan. | Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna identifierat ett antal typeffekter: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan. | ||
Vissa samverkansformer är mer typiska för vissa vetenskapsområden och olika ämnen uppvisar alltså olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humaniora och samhällsvetenskap en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel="En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter" i: Berg, Fors, Willim, Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref> Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], eller mönster för [[värdeskapande]] - STEM (science, technology, engineering and mathematics) och HASS (humanities, arts and social science) - där den förra anses vara snabb och kapitalkrävande medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande. | Vissa samverkansformer är mer typiska för vissa vetenskapsområden och olika ämnen uppvisar alltså olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humaniora och samhällsvetenskap en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel="En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter" i: Berg, Fors, Willim, Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref> Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], eller mönster för [[värdeskapande]] - STEM (science, technology, engineering and mathematics) och HASS (humanities, arts and social science) - där den förra anses vara snabb och kapitalkrävande medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande. | ||
Nuvarande version från 8 december 2020 kl. 15.02
Samverkansformer är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av akademins interaktion med det omgivande samhället, vanligen i syfte att värdera och kvalitetssäkra samverkan och dess effekter.
Tillämpningar
Enligt Eugenia Perez Vicos översikt över forskningen om samverkansformer och deras effekter går det att urskilja fyra former av samverkan kopplad till universitets och högskolors kärnverksamhet.[1]
- Samverkan vid tekniköverföring
- Utveckling och spridning av innovationer i samverkan
- Företagsetableringar
- Forskningssamverkan
- Samverkan i forskning
- Uppdrags- och aktionsforskning som inkluderar samverkan
- Delade faciliteter och forskningsinfrastruktur
- Personrörlighet
- Samverkan kring forskarutbildning
- Utbildningssamverkan
- Uppdragsutbildning och fortbildning
- Behovsanpassning av utbildning
- Praktik och fallstudier i samverkan
- Samverkan i undervisning och handledning
- Övrig utåtriktad samverkan
- Nätverkande, arenautveckling och partnerskap
- Formellt deltagande i samhällsutveckling
- Deltagande i publika event och popularisering av forskning
- Konsultverksamhet
Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna identifierat ett antal typeffekter: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.
Vissa samverkansformer är mer typiska för vissa vetenskapsområden och olika ämnen uppvisar alltså olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humaniora och samhällsvetenskap en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning.[2] Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av nyttiggörande, eller mönster för värdeskapande - STEM (science, technology, engineering and mathematics) och HASS (humanities, arts and social science) - där den förra anses vara snabb och kapitalkrävande medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande.
Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.[3]
Engelsk motsvarighet
Collaboration categories, types of collaboration
Referenser
- ↑ Berg, Fors, Willim (red.) (2019). Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap. Studentlitteratur. sid. 30
- ↑ Perez Vico, Eugenia (2018). "En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter" i: Berg, Fors, Willim, Samverkansformer. Studentlitteratur. sid. 30
- ↑ Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer. SUHF. 2018. sid. 15