Samsyn:Merut

Merut Arbetssida

Begrepp som finns i UHR:s ordbok^[1]

Avancerad nivå (Jämför: forskarnivå, grundnivå, högskoleutbildning på avancerad nivå)

Campusutbildning (Anmärkning: Det förekommer i huvudsak tre begrepp för att beskriva utbildningsformer inom högskoleväsendet: campusutbildning, distansutbildning, nätbaserad distansutbildning.)

Distansutbildning (Anmärkning: Om man vill vara tydlig bör man använda webbaserad distansutbildning eller nätbaserad distansutbildning. Ordet distansstudier bör inte användas som fackterm för detta begrepp.)

Flexibel utbildning (Anmärkning: Associeras ofta med distansutbildning och bruk av it-stöd i undervisningen, men är mer övergripande.)

Forskarnivå (Jämför: avancerad nivå, grundnivå)

Fristående kurs (Jämför: kurs, utbildningsprogram. Anmärkning: Tidigare kunde enstaka kurs användas för detta begrepp.)

Generell examen (Anmärkning: Vilka olika generella examina som finns och vad som krävs för dem anges i examensordningen. Notera särskilt ekvivalensanmärkningen på sidan!)

Grundnivå (Anmärkning: Använd inte grundutbildningsnivå eller kandidatnivå som synonym till grundnivå.)

Konstnärlig examen

Kursplan (Anmärkning: Använd inte studieplan för detta begrepp.)

Legitimationsyrke (Se: reglerat yrke.)

Myndighet

Professionsutbildning (Anmärkning: En professionsutbildning är en utbildning med yrkesinriktning som vanligen ges i form av en högskoleutbildning.)

Reglerat yrke (Ibland används legitimationsyrke för vissa av de yrken som i lagen benämns reglerat yrke.)

Utbildningsplan/syllabus survey (Anmärkning: Använd inte studieplan i stället för utbildningsplan.)

Utbildningsprogram

Yrkesexamen (Anmärkning: Benämningen yrkesexamen används både inom gymnasieutbildningen och högskoleutbildningen. Om man vill vara tydlig bör man ange utbildningsnivå.)

Ämnesföreträdare (Jämför: ämnesansvarig/programansvarig.)

Begrepp som finns i Samsynwikin

adjungerad lärare/doktorand

alumn

arbetsintegrerat lärande

avnämare

branschråd

intressent

kompetensutveckling

kvalitetssäkringssystem

livslångt lärande

praktik/VFU

programråd

personrörlighet

självständigt arbete uppdragsutbildning

Merutegna begrepp

CDIO- Conceive-Design-Implement-Operate

Conceive-Design-Implement-Operate är ett ramverk för utveckling av ingenjörsutbildning med utgångspunkt från denna akronym. Det är också ett internationellt nätverk, The CDIO Initiative, bestående av lärosäten som arbetar med sina utbildningar enligt detta ramverk.

Akronymen CDIO är tänkt att representera hela livscykeln för en produkt, en process eller ett system, det vill säga från att man har identifierat ett behov eller fått en idé, utvecklar, implementerar (bygger), tar i bruk, använder och avvecklar produkten/processen/systemet.

CDIO-ramverket består av två huvuddelar:

• En karakterisering ("definition") av rollen för en ingenjör.
• Dokumenterade mål för utbildningen samt strukturerade arbetssätt och verktyg för att bedöma till vilken grad målen uppfylls och för att utveckla utbildningens till en högre grad av måluppfyllelse.

CDIO-ramverkets utgångspunkt är definitionen: We believe that every graduating engineer should be able to Conceive-Design-Implement-Operate complex value-added engineering products, processes, and systems in a modern, team-based environment.

Under förutsättning att man anammar denna karaktärisering av rollen för en ingenjör blir den naturliga konsekvensen att utforma och utveckla utbildningarna med den angivna rollen som mål.

CDIO-ramverket baseras på måldokumenten

• The CDIO Syllabus
• The CDIO Standards

Dokumentens syfte är att vara utgångspunkter för att besvara (de tämligen tidlösa) frågorna:

• Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor förväntas av de ingenjörer som utexamineras?
• Hur utformas ett utbildningsprogram som leder fram till detta?

Dimensionering

”En självklar del av dimensionering av utbildning handlar om vilka utbildningar som lärosätena erbjuder (utbudet) och i vilken omfattning, alltså hur många studenter som lärosätet planerar att anta (volym). UKÄ bedömer att även utbildningarnas förläggning, alltså huruvida de ges på campus eller distans, är en fråga som rör dimensionering av utbildning eftersom förläggningen påverkar tillgången på utbildning. UKÄ bedömer också att utbildningarnas innehåll är en aspekt av dimensionering. Innehållet flyter ihop med utbudet, exempelvis kan en ändring av innehållet ändra inriktningen på ett program. Riksdagens tillkännagivande om den forskningspolitiska propositionen motiverar också att kartläggningen inkluderar samverkan om utbildningars innehåll.

Därför omfattar UKÄ:s kartläggning fyra områden som rör dimensionering av utbildning:

• utbildningarnas volym, dvs. antal studenter som antas

• utbildningsutbudet, som kan förändras genom att utbildningar inrättas och/eller läggs ner, alternativt inte ges längre
• utbildningarnas förläggning, dvs. huruvida de ges på campus eller distans
• utbildningarnas innehåll.”

"Dimensionering handlar om planering av utbildningsutbudets storlek och inriktning. Utbildningsutbudet är en av de faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden, dvs. överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det finns emellertid också andra faktorer som påverkar matchningen. Bland dessa faktorer finns studenternas efterfrågan, studenternas genomströmning, människors benägenhet att stanna inom eller lämna det yrke de utbildats till, pensionsavgångar, etc. Det råder alltså inte något ett-till-ett-förhållande mellan dimensioneringen av utbildningsutbudet och matchningen på arbetsmarknaden. Dock finns det en koppling mellan dimensionering och matchning på så sätt att en väl fungerande dimensioneringsprocess tar hänsyn till arbetsmarknadens behov (liksom till studenternas efterfrågan). Det i sin tur förutsätter en samverkan med externa parter."

"”Det finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv, vilket ökar vikten av att utforska områden där det finns gemensamma intressen. Då rekrytering av studenter till lärosäten och arbetskraft på arbetsmarknaden i stor utsträckning görs bland personer som redan är bosatta i regionen, bör det finnas en stor potential för ett regionalt kompetensperspektiv i lärosätenas utbildningsplanering. Den slutliga dimensioneringen av utbildning vilar i dag tungt på studenternas egna val, men studenternas val beror samtidigt inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet utan också på närheten till studieorten. Det finns anledning att utforska möjligheterna till en närmare samverkan kring frågor som rör utbildningars placering och förutsättningar för lokal-regional rekrytering till och från utbildningar. I detta innebär det regionala utvecklingsuppdraget en viktig roll och möjlighet att tillhandahålla fördjupad kunskap om den lokala och regionala arbetsmarknaden, som kan ligga till grund för ett närmare samarbete mellan lärosäten och regionala aktörer.”

Kvalitet

"Kvalitet inom högskoleutbildningen är att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och att studenterna uppnår de mål som är angivna för respektive utbildning och utbildningsnivå, och för yrkeshögskoleutbildningen att utbildningsanordnarna har förutsättningar att uppnå de mål som är uppsatta för utbildningen, inklusive målet att den ska vara relevant.Det är stora skillnader i krav på lärarpersonalen mellan högskolan och yrkeshögskolan. Inom universitet och högskolor betonas den vetenskapliga basen, inom yrkeshögskolan arbetslivs-basen. Kvalitetsgranskningen sker i efterhand inom högskoleutbildningen och under utbildningens gång inom yrkeshögskolan."

Relevans

"Relevans för högskoleutbildning innebär att dagens arbetsmarknadsbehov, morgondagens behov och studenternas efterfrågan sammantaget ska tillgodoses, medan en utbildning inom yrkeshögskolan är relevant om den svarar mot ett specifikt behov på arbetsmarknaden och/eller samhällets behov av kompetens. Högskoleutbildningens relevans hanteras huvudsakligen av universitet och högskolor men relateras inte till de två dominerande styrsystemen, vare sig resurstilldelningssystemet eller den nationella kvalitetssäkringen. Relevansen för arbetsmarknaden är A och O för yrkeshög-skolan, även i styrsystemet."