Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samsyn:Merut: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(→‎CDIO syllabus survey: lagt till def. av dimensionering)
Rad 76: Rad 76:
Därför omfattar UKÄ:s kartläggning fyra områden som rör dimensionering av utbildning:  
Därför omfattar UKÄ:s kartläggning fyra områden som rör dimensionering av utbildning:  


* utbildningarnas volym, dvs. antal studenter som antas  
*utbildningarnas volym, dvs. antal studenter som antas


* utbildningsutbudet, som kan förändras genom att utbildningar inrättas och/eller läggs ner, alternativt inte ges längre  
*utbildningsutbudet, som kan förändras genom att utbildningar inrättas och/eller läggs ner, alternativt inte ges längre
* utbildningarnas förläggning, dvs. huruvida de ges på campus eller distans  
*utbildningarnas förläggning, dvs. huruvida de ges på campus eller distans
* utbildningarnas innehåll.”
*utbildningarnas innehåll.”<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Marie Kahlroth, Per Helldahl, Aija Sadurskis, Ulrika Thavelinsamt Anders Viberg och Tomas Egeltoft|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning. En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag.|år=Rapport 2018:4|utgivare=UKÄ|sid=8; 12}}</ref>


/.../


"Dimensionering handlar om planering av utbildningsutbudets storlek och inriktning. Utbildningsutbudet är en av de faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden, dvs. överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det finns emellertid också andra faktorer som påverkar matchningen. Bland dessa faktorer finns studenternas efterfrågan, studenternas genomströmning, människors benägenhet att stanna inom eller lämna det yrke de utbildats till, pensionsavgångar, etc. Det råder alltså inte något ett-till-ett-förhållande mellan dimensioneringen av utbildningsutbudet och matchningen på arbetsmarknaden. Dock finns det en koppling mellan dimensionering och matchning på så sätt att en väl fungerande dimensioneringsprocess tar hänsyn till arbetsmarknadens behov (liksom till studenternas efterfrågan). Det i sin tur förutsätter en samverkan med externa parter."<ref>{{Bokref|efternamn=Marie Kahlroth, Per Helldahl, Aija Sadurskis, Ulrika Thavelinsamt Anders Viberg och Tomas Egeltoft|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning. En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag.|år=Rapport 2018:4|utgivare=UKÄ|sid=8; 12}}</ref>
"Dimensionering handlar om planering av utbildningsutbudets storlek och inriktning. Utbildningsutbudet är en av de faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden, dvs. överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det finns emellertid också andra faktorer som påverkar matchningen. Bland dessa faktorer finns studenternas efterfrågan, studenternas genomströmning, människors benägenhet att stanna inom eller lämna det yrke de utbildats till, pensionsavgångar, etc. Det råder alltså inte något ett-till-ett-förhållande mellan dimensioneringen av utbildningsutbudet och matchningen på arbetsmarknaden. Dock finns det en koppling mellan dimensionering och matchning på så sätt att en väl fungerande dimensioneringsprocess tar hänsyn till arbetsmarknadens behov (liksom till studenternas efterfrågan). Det i sin tur förutsätter en samverkan med externa parter."<ref name=":0" />
 
====Kvalitet====
"Kvalitet inom högskoleutbildningen är att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och att studenterna  uppnår  de  mål  som  är  angivna  för  respektive  utbildning  och  utbildningsnivå,  och för yrkeshögskoleutbildningen att utbildningsanordnarna har förutsättningar att uppnå de mål som är uppsatta för utbildningen, inklusive målet att den ska vara relevant.Det är stora skillnader i krav på lärarpersonalen mellan högskolan och yrkeshögskolan. Inom universitet och högskolor betonas den vetenskapliga basen, inom yrkeshögskolan arbetslivs-basen. Kvalitetsgranskningen sker i efterhand inom högskoleutbildningen och under utbildningens gång inom yrkeshögskolan."<ref>{{Bokref|efternamn=Bladh|förnamn=Agneta|titel=Saknar den högre utbildningen relevans?En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning|år=Rapport nr 7 November 201|utgivare=RATIO|sid=12}}</ref>


====Relevans====
====Relevans====
"Relevans för högskoleutbildning innebär att dagens arbetsmarknadsbehov, morgondagens behov  och  studenternas  efterfrågan  sammantaget  ska  tillgodoses,  medan  en  utbildning  inom yrkeshögskolan är relevant om den svarar mot ett specifikt behov på arbetsmarknaden och/eller samhällets behov av kompetens. Högskoleutbildningens  relevans  hanteras  huvudsakligen  av  universitet  och  högskolor  men  relateras inte till de två dominerande styrsystemen, vare sig resurstilldelningssystemet eller den nationella kvalitetssäkringen. Relevansen för arbetsmarknaden är A och O för yrkeshög-skolan, även i styrsystemet."<ref>{{Bokref|efternamn=Bladh|förnamn=Agneta|titel=Saknar den högre utbildningen relevans?En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning|år=Rapport nr 7 November 201|utgivare=RATIO|sid=11-12}}</ref>
== Referenser ==
[[Kategori:Merut]]
[[Kategori:Merut]]
<references />

Versionen från 13 februari 2020 kl. 15.04




Begrepp som finns i UHR:s ordbok[1]

Avancerad nivå (Jämför: forskarnivå, grundnivå, högskoleutbildning på avancerad nivå)

Campusutbildning (Anmärkning: Det förekommer i huvudsak tre begrepp för att beskriva utbildningsformer inom högskoleväsendet: campusutbildning, distansutbildning, nätbaserad distansutbildning.)

Distansutbildning (Anmärkning: Om man vill vara tydlig bör man använda webbaserad distansutbildning eller nätbaserad distansutbildning. Ordet distansstudier bör inte användas som fackterm för detta begrepp.)

Flexibel utbildning (Anmärkning: Associeras ofta med distansutbildning och bruk av it-stöd i undervisningen, men är mer övergripande.)

Forskarnivå (Jämför: avancerad nivå, grundnivå)

Fristående kurs (Jämför: kurs, utbildningsprogram. Anmärkning: Tidigare kunde enstaka kurs användas för detta begrepp.)

Generell examen (Anmärkning: Vilka olika generella examina som finns och vad som krävs för dem anges i examensordningen. Notera särskilt ekvivalensanmärkningen på sidan!)

Grundnivå (Anmärkning: Använd inte grundutbildningsnivå eller kandidatnivå som synonym till grundnivå.)

Konstnärlig examen

Kursplan (Anmärkning: Använd inte studieplan för detta begrepp.)

Legitimationsyrke (Se: reglerat yrke.)

Myndighet

Professionsutbildning (Anmärkning: En professionsutbildning är en utbildning med yrkesinriktning som vanligen ges i form av en högskoleutbildning.)

Reglerat yrke (Ibland används legitimationsyrke för vissa av de yrken som i lagen benämns reglerat yrke.)

Utbildningsplan/syllabus survey (Anmärkning: Använd inte studieplan i stället för utbildningsplan.)

Utbildningsprogram

Yrkesexamen (Anmärkning: Benämningen yrkesexamen används både inom gymnasieutbildningen och högskoleutbildningen. Om man vill vara tydlig bör man ange utbildningsnivå.)

Ämnesföreträdare (Jämför: ämnesansvarig/programansvarig.)

Begrepp som finns i Samsynwikin

adjungerad lärare/doktorand

alumn

arbetsintegrerat lärande

avnämare

branschråd

intressent

kompetensutveckling

kvalitetssäkringssystem

livslångt lärande

praktik/VFU

programråd

personrörlighet

självständigt arbete uppdragsutbildning

Merutegna begrepp

CDIO syllabus survey

Linköpings universitet: En kortfattad introduktion till CDIO

Dimensionering

”En självklar del av dimensionering av utbildning handlar om vilka utbildningar som lärosätena erbjuder (utbudet) och i vilken omfattning, alltså hur många studenter som lärosätet planerar att anta (volym). UKÄ bedömer att även utbildningarnas förläggning, alltså huruvida de ges på campus eller distans, är en fråga som rör dimensionering av utbildning eftersom förläggningen påverkar tillgången på utbildning. UKÄ bedömer också att utbildningarnas innehåll är en aspekt av dimensionering. Innehållet flyter ihop med utbudet, exempelvis kan en ändring av innehållet ändra inriktningen på ett program. Riksdagens tillkännagivande om den forskningspolitiska propositionen motiverar också att kartläggningen inkluderar samverkan om utbildningars innehåll.

Därför omfattar UKÄ:s kartläggning fyra områden som rör dimensionering av utbildning:

  • utbildningarnas volym, dvs. antal studenter som antas
  • utbildningsutbudet, som kan förändras genom att utbildningar inrättas och/eller läggs ner, alternativt inte ges längre
  • utbildningarnas förläggning, dvs. huruvida de ges på campus eller distans
  • utbildningarnas innehåll.”[1]


"Dimensionering handlar om planering av utbildningsutbudets storlek och inriktning. Utbildningsutbudet är en av de faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden, dvs. överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det finns emellertid också andra faktorer som påverkar matchningen. Bland dessa faktorer finns studenternas efterfrågan, studenternas genomströmning, människors benägenhet att stanna inom eller lämna det yrke de utbildats till, pensionsavgångar, etc. Det råder alltså inte något ett-till-ett-förhållande mellan dimensioneringen av utbildningsutbudet och matchningen på arbetsmarknaden. Dock finns det en koppling mellan dimensionering och matchning på så sätt att en väl fungerande dimensioneringsprocess tar hänsyn till arbetsmarknadens behov (liksom till studenternas efterfrågan). Det i sin tur förutsätter en samverkan med externa parter."[1]

Kvalitet

"Kvalitet inom högskoleutbildningen är att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och att studenterna uppnår de mål som är angivna för respektive utbildning och utbildningsnivå, och för yrkeshögskoleutbildningen att utbildningsanordnarna har förutsättningar att uppnå de mål som är uppsatta för utbildningen, inklusive målet att den ska vara relevant.Det är stora skillnader i krav på lärarpersonalen mellan högskolan och yrkeshögskolan. Inom universitet och högskolor betonas den vetenskapliga basen, inom yrkeshögskolan arbetslivs-basen. Kvalitetsgranskningen sker i efterhand inom högskoleutbildningen och under utbildningens gång inom yrkeshögskolan."[2]

Relevans

"Relevans för högskoleutbildning innebär att dagens arbetsmarknadsbehov, morgondagens behov och studenternas efterfrågan sammantaget ska tillgodoses, medan en utbildning inom yrkeshögskolan är relevant om den svarar mot ett specifikt behov på arbetsmarknaden och/eller samhällets behov av kompetens. Högskoleutbildningens relevans hanteras huvudsakligen av universitet och högskolor men relateras inte till de två dominerande styrsystemen, vare sig resurstilldelningssystemet eller den nationella kvalitetssäkringen. Relevansen för arbetsmarknaden är A och O för yrkeshög-skolan, även i styrsystemet."[3]

Referenser

  1. 1,0 1,1 Marie Kahlroth, Per Helldahl, Aija Sadurskis, Ulrika Thavelinsamt Anders Viberg och Tomas Egeltoft (Rapport 2018:4). Samverkan om dimensionering av utbildning. En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag.. UKÄ. sid. 8; 12 
  2. Bladh, Agneta (Rapport nr 7 November 201). Saknar den högre utbildningen relevans?En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning. RATIO. sid. 12 
  3. Bladh, Agneta (Rapport nr 7 November 201). Saknar den högre utbildningen relevans?En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning. RATIO. sid. 11-12