Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Användare:Karin Grelz (SU)/sandlåda: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:


==Samhällspåverkan==
- teoribildningar?
smart specialisering
mission
systeminnovation
omställning/transition (jfr Reglab)
-> systemförändring (kolla med: Per Olsson SRC, Andrea Råsberg)
Workshop om missionrelaterade begrepp med Vinnova?
<br />
== Samverkansformer ==
I en rapport från Vinnova 2014 gjordes istället en indelning i fyra olika [[samverkansformer]]<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=34|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09|sid=}}</ref>:
I en rapport från Vinnova 2014 gjordes istället en indelning i fyra olika [[samverkansformer]]<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=34|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09|sid=}}</ref>:



Versionen från 20 december 2019 kl. 14.15


Samhällspåverkan

- teoribildningar?

smart specialisering

mission

systeminnovation

omställning/transition (jfr Reglab)

-> systemförändring (kolla med: Per Olsson SRC, Andrea Råsberg)

Workshop om missionrelaterade begrepp med Vinnova?

Samverkansformer

I en rapport från Vinnova 2014 gjordes istället en indelning i fyra olika samverkansformer[1][2]:

  • Forskningssamverkan
  • Utbildningssamverkan
  • Tekniköverföring
  • Uppsökande verksamhet/övrig utåtriktad verksamhet

Inom respektive samverkansform har man sedan identifierat typiska aktiviteter. Inom forskningssamverkan kan det handla om personrörlighet, delade anställningar, delade faciliteter och gemensamma forskningsprojekt. På utbildningssidan är det vanligt med samverkan kring kurs- och programutveckling, praktikplatser och uppdragsutbildning. Inom kategorin tekniköverföring ryms aktiviteter som går ut på att utveckla och sprida innovationer och till kategorin uppsökande verksamhet hör olika former av konsultverksamhet, arenautveckling och partnerskap samt popularisering av forskning.

Arbetsmöte 11 juni

AGERA - AGEnda 2030 som RAmverk för konsekvensbeskrivning av samverkan och nyttiggörande

ARCS - Arenor för relationsbyggande samverkan genom medborgarforskning

ESAIM - Etablering av självständiga arbeten som ex-jobb inom musik och teknik

IMP - IMPlementering av arbetssätt och ökad kunskap om kunskapstillgångar och immateriella rättigheter

INSA - Internationalisering av Samverkan

LUPP - Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning

MerSam - Meritvärde av samverkansskicklighet

MerUt - Metoder relevansbedömningar av utbildningar /jfr. programråd/

MUSA - Metodik för utveckling av samverkansarenor

NyaVägar - Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet /jfr. livslångt lärande/

OMAR - Omvärldsarenan

PAUS - Utåtgående personrörlighet som en avgörande byggkloss i strategisk samverkan

SAFIR - Samverkansfinansiering - Rekommendationer och modell för ökat nyttiggörande

SKÖN - Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande /jfr. impact case studies/

SPETS - Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan

UtvInd - Utveckling av indikatorer för uppföljning av samverkan


AP4 Utbildningssamverkan

ESAIM - Etablering av självständiga arbeten som ex-jobb inom musik och teknik

LUPP - Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning

MerUt - Metoder relevansbedömningar av utbildningar

NyaVägar - Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet /jfr. lärcentra/


AP5 Forskningssamverkan

ARCS - Arenor för relationsbyggande samverkan genom medborgarforskning

PAUS - Utåtgående personrörlighet som en avgörande byggkloss i strategisk samverkan

SKÖN - Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande /jfr. impact case studies/


AP6 Innovation/nyttiggörande

IMPlementering av arbetssätt och ökad kunskap om kunskapstillgångar och immateriella rättigheter

SAFIR - Samverkansfinansiering - Rekommendationer och modell för ökat nyttiggörande

AGERA - AGEnda 2030 som RAmverk för konsekvensbeskrivning av samverkan och nyttiggörande


AP7 Samhällsutvecklingssamverkan

MUSA - Metodik för utveckling av samverkansarenor

OMAR - Omvärldsarenan

SPETS - Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan


Projektövergripande/PL

INSA - Internationalisering av Samverkan

UtvInd - Utveckling av indikatorer för uppföljning av samverkan

MerSam - Meritvärde av samverkansskicklighet



WS 1 april

Science center

Omgivande samhälle

Outreach

Folkbildning

Intressent

Avnämare

Tillgängliggöra

Kunskapsöverföring

Kunskapsutveckling

Samverkansformer


Arbetspaket - former för samverkan

AP4 - Utbildningssamverkan

AP5 - Forskningssamverkan

AP6 - Innovation/nyttiggörande

AP7- Samhällsutvecklingssamverkan

Centrala begrepp

AP7 Samhällsutvecklingssamverkan

Samhällsutvecklingssamverkan - kluster

UPPGIFTER

AKTÖRER

AKTIVITETER

ORGANISATIONSFORMER

EFFEKTER



Indelningar

Former för samverkan mellan högskola och samhälle/industri:

1.     Personliga informella relationer

2.     Personliga formella relationer

3.     Tredje part

4.     Formella riktade avtal

5.     Formella generella avtal utan specificerat innehåll på t.ex. aktiviteter

6.    Fokuserade strukturer för samverkan (Ankrah, S., & Omar, A. T. (2015). Universities–industry collaboration: A systematic review. Scandinavian Journal of Management, 31(3), 387-408)

Källor

https://www.nature.com/articles/s41599-017-0042-z

Kluster
https://ssci.se/sites/default/files/Stockholm-Uppsala%20life%20science%20kluster.pdf

Förslag

1)      Kunskapsöverföring hanteras som ett paraplybegrepp som är kopplat till kunskapssamhället och kunskapens strategiska betydelse - med hänvisning till Anna Jonssons bok Kunskapsöverföring och knowledge management.

2)     Kunskapsstyrning tas bort som separat begrepp men nämns under Kunskapsöverföring som översättning av ”knowledge management” och kopplas dit.

3)     Kunskapsnätverk tas bort som separat begrepp, kopplas till Nätverk och skrivs in som en tillämpning av det.

4)     Kunskapstillgångar tas bort som separat begrepp och kopplas till/behandlas under Immateriella rättigheter /tveksamt!/

5)     Kunskapsutbyte tas bort som separat begrepp.

6)     Kunskapsväxling tas bort som separat begrepp och kopplas till/behandlas under KTP.

  1. Perez Vico, Eugenia (2018). ”"En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter”. i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer. Studentlitteratur. sid. 34 
  2. Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S. (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. Vinnova analys VA 2014:09