Samsyn:Stilguide

Stilguide Instruktionssida

Den här stilguiden anger riktlinjer om vad som är lämplig stil för både språk och form för samverkansbegreppens beskrivningar på denna wiki. Den tar också upp hur man kan ge respons eller på andra sätt bidra direkt i wikins texter. Som ett stöd för att planera, skriva och ge återkoppling om samverkansbegrepp i wikin finns också en checklista som utgår från vad som finns i denna stilguide.

Avgränsning

Samsyns wiki samlar de mer relevanta och aktuella begrepp som berör universitets och högskolors samverkan. Vissa begrepp är gränsfall, då kan Samsynprojektets arbets- o/e styrgrupp ta beslut om det ska ingå eller ej.

Sätt att bidra (revidera, ge tips, ange åtgärdsbehov)

Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på ta vara på den samlade kunskapen också utanför projektgruppen.

Det finns några olika sätt att bidra. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. (Konton skapar du enkelt själv)^{[Åtgärd behövs]}

• Nya begrepp kan läggas till, som förslag eller med en komplett text (prövas av projektledningen).
• Samtliga befintliga artiklar kan revideras direkt i texten.
• Alla artiklar har en bakomliggande sida, Diskussion, där tips, förslag eller tankar kan skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
• Med Åtgärd behövs kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter. (Se nedan.)

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras via e-posten samsyn@su.se.

Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. Om förslag, ändringar eller tillägg inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i Samsyn:checklista. På en mer generell nivå är det projektledningen och ytterst projektets styrgrupp som tar beslut när så behövs.

Dispositionen

Exempel på hur en begreppssida kan se ut med definitionen i inledningen och sedan de andra delarna under respektive rubrik (klicka för förstoring).

Varje samverkansbegrepp ska på sin beskrivningssida ha (åtminstone) följande rubriker eller stycken.

Begreppet

Begreppet utgör själva titeln på sidan och bör vara i verbets infinitiv eller om substantiv i obestämd form.

Definition (inledning)

Begreppssidans inledande stycke ger begreppets korta och mer allmängiltiga definition inom universitets- och högskolors samverkanssammanhang. (Detta stycke har ingen rubrik eftersom det är sidans titel - själva begreppet utgör rubriken och inleder hela texten.) Inledningen bör vara kort och koncis och samtidigt ge det nödvändiga sammanhanget.

Exempel: “Självständigt arbete (examensarbete) är en akademisk uppsats i vilken studenten ska genomföra och redovisa ett mindre forskningsprojekt. Ett självständigt arbete kan genomföras i samverkan med externa aktörer.”

Tillämpningar

Efter den inledande definitionen lägger vi in rubriken "Tillämpningar". Där ges en mer utförlig beskrivning av hur begreppet används idag, inom olika delar av högskolans verksamheter eller av våra samverkansparter. Vi kan ta upp avgränsningar mot närliggande begrepp inom samverkan, även motsatta begrepp kan tas upp. Ge gärna konkreta exempel för tydlighetens skull. Har begreppet genomgått någon känd förändring eller har en känd uppkomst är det också relevant i detta avsnitt. Observera att allt måste ha källhänvisningar och att vi inte ska föra fram egna åsikter eller liknande.

Motsvarighet i engelskan

Ange den engelska motsvarigheten. Skriv först in rubriken "Engelska motsvarighet". Skriv det engelska ordet i kursiv för att göra texten läsvänlig. Vi använder den brittiska engelskan med tanke på vårt EU-sammanhang och ESG-standard.

Exempel: Den engelska motsvarigheten för ett självständigt arbete på grundläggande nivå är undergraduate project. Motsvarande för ett arbete på avancerad nivå är thesis.

Referenser

De referenser som har fotnoter i texten listas automatiskt under denna rubrik som en referenslista. Undvik fotnoter i texternas inledande korta definition för att i stället placera dem i avsnittet under rubriken tillämpningar. Via "Ange källa" finns tre olika referensmallar som kan användas beroende på vad källan är, dessa är "webbref", "bokref" eller "tidskriftref".

Webbplats: Exempel på källhänvisning för webref.
Tidskrift: Exempel på källhänvisning för tidskrift.

Dessutom är detta platsen för att lista övriga referenser som texten bygger på, även om de inte hänvisas till med fotnot. När källorna listas använder Samsyns wiki systemet:

• Efternamn, Förnamn (årtal) Publikationens titel (länkad med extern länk).

Exempel på litteraturlista med källhänvisningarna:

• Stockholms universitet (2017) Samverkan vid Stockholms universitet
• Nationalencyklopedin - Uppslagsord uppdragsforskning
• Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan.

På instruktionssidan finns instruktionerna för att lägga till

• fotnot, referenslista
• extern länk

Textursprung

När texter kopieras, helt eller delvis, ska det anges med mallen Textursprung.

Externa länkar

Artiklarnas relation till webbplatser utanför wikin hanteras genom externa länkar. Att skilja på wikilänkar och externa länkar är viktigt, just vad gäller att bygga ett nät. Externa länkar inne i själva artiklarna drar bort läsaren från wikin och iväg till andra webbplatser. Alla externa länkar bör därför placeras längst ner i artikeln, inte inne i den.

Externa länkar placeras under rubriken "Externa länkar" (i pluralis), även om där bara finns en länk.

Länkar till webbsidor som utgör källor till artikeln räknas inte som "externa länkar", och ska istället vanligtvis ligga i avsnittet Referenser.

/Kopierat från Wikipedias rekommendationer/

Språkliga riktlinjer

Begreppssidans innehåll ska kunna förstås av någon som inte vardagligen rör sig inom högskolesektorn. Därför är det bra att:

• skriva ut förkortningar (Universitetskanslersämbetet och inte UKÄ, högskolepoäng och inte hp)
• förklara det som internt i utbildningssektorn uppfattas som självklart (skillnad på kurs och program, rektors ansvar vid ett universitet ansvar jämfört med inom grundskolan)
• använda ett vanligt språkbruk, undvik svårtillgängliga eller alltför akademiska formuleringar

Utveckla beskrivningarna

Det är sällan en lätt uppgift att åstadkomma en komplett begreppsbeskrivning på första försöket. Det är mycket enklare att successivt arbeta fram beskrivningens olika delar och växelvis gå från att granska texten till att lägga till mer innehåll. Och att låta den uppgiften cirkulera bland flera ögonpar.

För att markera var olika behov finns för ett begrepp så går det att markera detta genom lägga in en mall om att åtgärd behövs.

Exempel

"Samverkan är det viktigaste som finns."^{[Åtgärd behövs]}

(Rör muspekaren över länkarna för att få förklaring om vilken åtgärd som behövs.)

Sådana markeringar underlättar för andra att se vilka hål som finns att fylla, och det grupperar också olika begrepp som har åtgärdsbehov vilket underlättar arbetet och arbetsfördelningen. Markeringarna ska ses som minneshjälp över “vad som är kvar att göra”.

Exempel på åtgärder kan vara följande:

• Behöver referenser
• Behöver språkkorrektur
• Behöver länkar

Att en projektdeltagare anser att det finns ett behov och markerar det betyder inte att det är samma person som ansvarar för åtgärden. Markeringarna ska vara ett sätt att samarbeta och underlätta det iterativa arbetssättet i samsynwikin.

Alla begrepp som är markerade för något av de här åtgärdsbehoven kan samlas upp.

• Kategori:Begrepp med åtgärdsbehov

Instruktioner för att ange "Åtgärd behövs"

• Läs mer om hur "Åtgärd behövs" läggs till i en sida.

Om sidans innehållsförteckning

Wikins mjukvara genererar automatiskt en innehållsförteckning när sidan har minst fyra rubriker. Se exempelvis innehållsförteckningen på denna sida.