Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samsyn:Checklista: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
(Uppdaterad efter reflektioner vid arbetsmötet 2018-09-06)
Rad 3: Rad 3:
Följande frågor är förslag till en checklista att använda för att skapa och förbättra en begreppsbeskrivning.  
Följande frågor är förslag till en checklista att använda för att skapa och förbättra en begreppsbeskrivning.  


==Den korta grundläggande beskrivningen==
== Begreppet ==
# Vad är ”xx” alt vad gör man när man ”xx”.
# Är det ett begrepp som berör '''universitets och högskolors''' '''samverkan? ''' ''Inte bara om U/H generellt, och inte heller bara om samverkan, utan kombinationen!''
# Står beskrivningen för sig, eller hänvisas direkt eller implicit till annat begrepp – för mycket?
# Om möjligt, finns ett '''svenskt ord''', inte engelskt? (Jmfr impact)
# Förstår man utan förförståelse, också läsare som inte är insatta i högskolevärlden?
 
==Den korta grundläggande definitionen==
# '''Vad är''' ”xx”? Alternativt vad gör man när man ”xx:ar”? ''Ge det mer nödvändiga sammanhanget''
# '''Står beskrivningen för sig?''' Förstår man utan förförståelse (också de läsare som inte är insatta i högskolevärlden)?  
# '''Kan det skrivas kortare och mer kärnfullt?''' Idealet är högst 1-3 meningar.
# Har '''noter/referenser undvikits'''? De ska helst skippas här, men användas nedan.


== Tillämpningen ==
== Tillämpningen ==
# Har begreppet ett särskilt ursprung?
# Vad är ordets '''grundläggande betydelse?''' (ex från svenska.se o NE)
# Har begreppet ett särskilt sammanhang? (Ex [[Kunskapstriangeln]])
# Hur '''används begreppet idag'''?
# Finns det olika sätt att använda ordet?
# Har begreppet ett särskilt '''ursprung'''? (ex KTP o England)
## Tydliga skillnader på språkbruk för olika brukare (eller olika ord)?
# Har begreppet ett särskilt '''sammanhang'''? (ex Kunskapstriangeln o politiken)
## Används ordet i vissa sammanhang, men inte andra? Ex inom politiken, U/H, i direktiv, praktiken, i Sverige, EU, eller USA.
# Finns det '''olika sätt''' att använda ordet? (Olika brukare?)
## Finns konkreta exempel på implementering som kan vara belysande?
# Har begreppet en '''historia''' eller har det '''förändrats över tid?''' Kan vara intressant, mer så i vissa fall, men oftast: ligger fokus på hur det används idag?
# Tillför det förståelsen att ta upp exemplen?
# Finns '''konkreta exempel''' på implementering som kan vara belysande?   a.    Tillför det förståelsen att ta upp exemplen?   b.    Ger urvalet en rättvisande bild?   c.    Räcker det att bara föra in som externa länkar?   d.    Passar det att korta och kategorisera? Ex använda ”Några exempel…” för att inte behöva återge helhet.   (''Ex inom teknikområdet som KTH:s … men konstnärliga högskolor..., som Konstfacks ….)''  
## Ger urvalet en rättvisande bild?
# Har '''åsikter eller tendenser''' nästlat sig in? Kan vara befogat, men behöver beläggas.
## Räcker att föra in som externa länkar?
# Är '''språkbruket''' mer vanligt? ''Högtravat eller alltför akademiskt språk ska gärna undvikas.''
## Använda ''”Några exempel…”'' för att undvika återge helhet och slippa: Ex ''på KTH… men inom konstnärliga högskolor..., som Konstfacks ….''
 
== Källor, referenser, länkar ==
# Referenser måste anges – också inför ev Wikipedia-artiklar
# Finns det en logik i vilka källor som använts? Behöver det annars kommenteras?
# Missa inte officiella definitioner/sammanhang.
# Se ..


== Engelska motsvarigheten ==
== Engelska motsvarigheten ==
# Finns det flera varianter? Beskriv i så fall (här eller under tillämpningar?).
# '''Brittisk engelska''' (inte US) med tanke på vårt EU-sammanhang och ESG-standard.
# Engelska, US, EU…
# Finns det ofrånkomligen '''fler varianter'''? Om intressant, kan det beskrivas lite närmare här eller under tillämpningar.  
 


== Källor, referenser, länkar ==
# '''Finns referenser/källor?''' ''Måste anges.''
# Finns det en '''logik i vilka källor''' som använts? Behöver det annars kommenteras?
# Finns en '''officiell definition eller sammanhang'''? ''Ex HL, ESG.''
# Har '''wikipedia-mallen''' använts vid ev. hänvisning till en wikipedia-artikel?


== Diskussionssidor och åtgärder behövs-funktionen ==
# Finns det något att notera/besvara/betänka som '''åtgärd''' alternativt på '''begreppets diskussionssida?'''  '''''Åtgärd:''' oftast kort/konkret (ex kolla årtalet).''  '''''Diskussionssidan:''' tips, tankar, åsikter, möjligheter etcetera som inte ska glömmas bort eller behöver betänkas. Använd smart rubrik på diskussionstråden.''  
#  Finns det något av intresse att lyfta som en '''principiell diskussion'''?  ''Skriv då med fördel på vår projektgemensamma arbetssidas diskussionssida.'' 
{{Samsyn navbox}}
{{Samsyn navbox}}

Versionen från 13 september 2018 kl. 16.55



Följande frågor är förslag till en checklista att använda för att skapa och förbättra en begreppsbeskrivning.

Begreppet

  1. Är det ett begrepp som berör universitets och högskolors samverkan?  Inte bara om U/H generellt, och inte heller bara om samverkan, utan kombinationen!
  2. Om möjligt, finns ett svenskt ord, inte engelskt? (Jmfr impact)

Den korta grundläggande definitionen

  1. Vad är ”xx”? Alternativt vad gör man när man ”xx:ar”? Ge det mer nödvändiga sammanhanget
  2. Står beskrivningen för sig? Förstår man utan förförståelse (också de läsare som inte är insatta i högskolevärlden)?
  3. Kan det skrivas kortare och mer kärnfullt? Idealet är högst 1-3 meningar.
  4. Har noter/referenser undvikits? De ska helst skippas här, men användas nedan.

Tillämpningen

  1. Vad är ordets grundläggande betydelse? (ex från svenska.se o NE)
  2. Hur används begreppet idag?
  3. Har begreppet ett särskilt ursprung? (ex KTP o England)
  4. Har begreppet ett särskilt sammanhang? (ex Kunskapstriangeln o politiken)
  5. Finns det olika sätt att använda ordet? (Olika brukare?)
  6. Har begreppet en historia eller har det förändrats över tid? Kan vara intressant, mer så i vissa fall, men oftast: ligger fokus på hur det används idag?
  7. Finns konkreta exempel på implementering som kan vara belysande? a.    Tillför det förståelsen att ta upp exemplen? b.    Ger urvalet en rättvisande bild?  c.    Räcker det att bara föra in som externa länkar? d.    Passar det att korta och kategorisera? Ex använda ”Några exempel…” för att inte behöva återge helhet.   (Ex inom teknikområdet som KTH:s … men konstnärliga högskolor..., som Konstfacks ….)
  8. Har åsikter eller tendenser nästlat sig in? Kan vara befogat, men behöver beläggas.
  9. Är språkbruket mer vanligt? Högtravat eller alltför akademiskt språk ska gärna undvikas.

Engelska motsvarigheten

  1. Brittisk engelska (inte US) med tanke på vårt EU-sammanhang och ESG-standard.
  2. Finns det ofrånkomligen fler varianter? Om intressant, kan det beskrivas lite närmare här eller under tillämpningar.

Källor, referenser, länkar

  1. Finns referenser/källor? Måste anges.
  2. Finns det en logik i vilka källor som använts? Behöver det annars kommenteras?
  3. Finns en officiell definition eller sammanhang? Ex HL, ESG.
  4. Har wikipedia-mallen använts vid ev. hänvisning till en wikipedia-artikel?

Diskussionssidor och åtgärder behövs-funktionen

  1. Finns det något att notera/besvara/betänka som åtgärd alternativt på begreppets diskussionssida? Åtgärd: oftast kort/konkret (ex kolla årtalet). Diskussionssidan: tips, tankar, åsikter, möjligheter etcetera som inte ska glömmas bort eller behöver betänkas. Använd smart rubrik på diskussionstråden.  
  2.  Finns det något av intresse att lyfta som en principiell diskussion? Skriv då med fördel på vår projektgemensamma arbetssidas diskussionssida.

Sida Mall:Navbox/styles.css måste ha en innehållsmodell "Sanerad CSS" för TemplateStyles (nuvarande modell är "wikitext").